fredag 16 november 2012

Brunost!



Jag är inte speciellt gammal, men jag har genom åren fått höra att jag är lite fransk i sättet. Det kanske beror på att jag är uppvuxen i Paris. I alla fall, dit jag vill komma är att i allt det som omger oss: kläder, mat, attityd, m.m. så måste det finnas en viss standard, eller ”god smak” för vad som får bäras, ätas eller hur man får bete sig. 

Det som slog mig härom dagen var när en god vän la upp en bild med brunost på instagram. Jag har aldrig gillat och kommer aldrig att gilla varken brunost, messmör eller andra mejeriprodukter som kommer i den formen (glömde visst Fjällbrynt). Det är för mig helt obegripligt hur man kan trycka i sig något som verkligen inte är gott. Jag är det mesta. Verkligen! Men inte brun (mjuk)ost. Vissa säger att det växer i munnen på dem när de äter svamp (vilket jag inte kan förstå heller, eller…jo). Så är det när jag endast tänker på det.   

Härmed vill jag bojkotta förtäringen av allt som har med messmör, mesost, brunost eller liknande att göra!

Tack för mig. 

En resa till södra Italien













torsdag 5 juli 2012

Första etapp: Spanien!

Ofta när man redan hunnit gjort sina planer för sommaren så dyker det upp nya saker, eller andra saker man kanske också vill gå på. Men det är ju vida känt att man inte kan dela på sig. Tänk om det hade varit möjligt?! Det är väl så det är att tillhöra en generation som "lider" av FOMO!

Men varför hålla sig fast vid det. Det är väl bara att inse att man gör det, spela på det och faktiskt hinna med så mycket man kan och orkar. Första etappen blir Spanien. Det blir nog bra med lite vila och utomlandsvistelse för att ladda upp inför kommande etapper under sommaren 2012.






tisdag 26 juni 2012

Slask! Slask!

Ibland kan man ju tycka att man har haft en rätt så hård uppväxt, men jag skulle nog säga att jag har haft det riktigt bra. Men viss uppfostran lämnar sina spår. Jag menar absolut inte att det behöver vara något negatvit, snarare tvärtom. Fortfarande är det ju jag som tycker detta och att det borde vara allmänt accepterat och uppfattat. Nämligen slaskandet! Slaskandet och öppna munnar. Jag tål varken att se eller höra det. Det beror mest troligt på att jag blev tillsagd att inte göra det när jag var mindre.Tänk er någon som tuggar på ett tuggummi, håller ni inte med?! Visst är det irriterande!?

torsdag 24 maj 2012

När blir ni nostalgiska, så här brukar det se ut för mig...


Det är något märkligt med tiden från gymnasiet. Det känns nästan som om det är de tre åren på den humanistiska linjen i Paris till stor del bidragit till den person som jag är idag. Vilket kanske inte är helt märkligt.

 Hur jag kom in på det spåret är rätt så enkelt. Jag började tänka på byggnader, sen arkitektur och sen min specialisering på gymnasiet. Utöver de vanliga kurserna och de tre obligatoriska konsttimmarna, valde jag till 6 timmar extra. Varav 3 av de gick i konsthistorians spår. Ett av de ämnena som vi behandlade där och som så småningom skulle bli ett av examens ämnen var just arkitektur. Jag minns väl att jag innan dess aldrig riktigt tänkt på arkitektur som konst. Mer fel kunde jag inte ha haft!

Den mest påtagliga är Hector Guimard som bland annat ritat ”Les Colombières” och givit (enligt min åsikt) namn åt arkitekturens jügendstil. Se bara på tunnelbaneingångarna i Paris!


Ungefär samtidigt en helt annan stil med bland annat Charles Édourd Jeannet också kallad Le Corbusier och Robert Mallet-Stevens. För de intresserade har bland annat (om jag inte minns helt fel) Villa Cavrois av Mallet-Stevens används till filminspelningar under tidigt 1900-tal.